Och nu är vi på Costa Diadema på väg från Mallorca till Rom och vågorna går höga och det blåser när vi närmas oss  Sardinien och Corsica.

En fantastisk båt, Vet inte hur många tusen passagerare den tar men det är bara att räkna våningar eller däck och jag får det till 11 om jag följer hissknapparna. Här finns allt. Restauranger och barer på varje plan, shops med det mesta där smycken och kläder dominerar. Teatrar, musik, informationsdeskar, utflyktsdiskar och särskilda rum för säkerhetgenomgångar. Flytvästar i varje hytt och it och datanät.

Bara lite svårt att komma upp på nätet när vi är mitt på sjön, har jag märkt. Får se om det blir bättre när vi närmar oss land. Men va f-n.

Vi är ju inte här för att knacka på datorn utan för att koppla av med något nytt och det gör vi. Att se Mallorca från insidan, den gamla stadsdelen var fantastiskt, med den stora domen och de gamla små gränderna. Där bor 400 000 personer och totalt på Mallorca 1 miljon. Turismen är totalt dominerande och folk är vänliga och generösa.

Läser just nu Jon Kahns bok ”Simons längtan” som beskriver en hård och ganska tragisk historia från  den svenska kolonin Saint Barthelemy i Västindien i slutet av 1700-talet

Jag skriver inte mer så får Du läsa själv. För det är det värt. Jag är imponerad över Jons prosa och berättarkonst. Det tror jag inte han visste själv när han började skriva efter sin tid i politiken och departementen. Nu när det strax middag och snacka om god medelhavsmat…