Är svensk utrikespolitik Jag-politik från Margot Wallström, eller...? Tillbaka till Olof Plmes dagar.
Börjar det inte bli lite mycket jag-politik, alltså Margot-politik i utrikespolitiken? Så ser det ut från flera perspektiv som erkännande av Palestina som stat, kampanjen för Sveriges plats i FN:s säkerhetsråd, den feministiska säkerhetspolitiken, som dör inte alls hade något att säga om  diktaturländers  undertryckande av kvinnor bara de röstade på Margot, förlåt Sverige. Den stora svenska öppenheten som skulle gå,på export blev hemligstämplade handlingar, eller handlingar som inte registrerats eller försvunnit från UD. 
Margot har varit bra också t.ex har hon stått fast vid Nej till Nato och kärnvapen.Spretigt är det och oklart blir et lätt.

Stor demonstrationer i Sverige mot icke rättssäkra  utvisningar till Afghanistan. Stoppa utvisningarna låter det i Stockholm, Östersund och Malmö.
Ja, det är tid att göra det nu, eller har varit det ganska länge....Vi håller på att undergräva förtroendet för hela rättsväsendet. FN har uppgraderat Afg till ett land i "aktivt krig" Afg klassas som världens näst farligaste land efter Syrien.

Migrationsverkets utredningar för asylsökande från Afg tar i genomsnitt 636 dagar, nästan två år. Det är en evighet för en ung människa, dn.se/nyheter. På Kaliber i Sveriges radio, kan man höra hur rättssäkerheten urgröps där de senaste åren 583 ansökningar om överklagande kommit in för sent. Det kan vara skillnaden mellan liv och död