Varför ska vi ha gränser överhuvudtaget för när man går i pension och hur länge man får jobba?
Den statliga pensionsåldersutredningen föreslår att pensionsåldern höjs med två år till 63 och att du "ska få rätt att jobba" till 69. Två fel av två möjliga. Det finns ingen anledning att sätta några åldersgränser överhuvudtaget på när du och jag vill "gå i pension" eller "sluta jobba".Det är en frihetsfråga. Ingen frågade i det gamla bondesamhället när man skulle börja jobba, eller sluta jobba. Motivet för pension när det infördes var att ett hårt arbete i det framväxande industrisamhälle måste ha ett slut, där man som  "pensionär" slipper den hårda arbetstillvaron. Det var rätt tänkt . Då.

Det handlar det om livsbalans - rätten att själv får bestämma hur mycket och hur lite man vill jobba under olika skeden av livet
Nu lever  vi i en annan tid där friheten att själv bestämma vardagen borde vara självklar. Rätten att själv få bestämma hur mycket och hur lite du vill jobba under olika skeden i livet. När du går ur skolan, yrkes- eller universitetsutbildningen vill de du ha ett jobb och kanske också jobba mycket. När du bildar familj och får barn vill du arbeta mindre. I livets mitt,när barnen växt upp, vill du arbeta mer igen och långsamt trappa av på äldre dar. Lagar om arbete, pension mm bör anpassas till det liv du själv vill leva - livsbalans.

Det räcker att lyssna på formuleringen i utredningen att du ska ha "rätt att vara kvar på arbetsplatsen" till 69...för att se hur integritetskränkande hela tanken med fasta tider är.

För övrigt åker jag nu in till ett studiebesök på Karolinska sjukhuset med landstingets produktionsutskott.