tisdag 11 november 2014

Vi får det bättre och bättre materiellt men mår sämre och sämre - vi måste få en bättre livsbalans
Hörde på ekot i morse om den ökande sjukskrivningen för psykiska åkommor. Det är allvarligt och det gäller särskilt kvinnor.Varför? Det finns säkert lika många individuella svar som det finns individer men det finns ett samband. Tiden och tidspressen. Att det är kvinnorna som drabbas mest betyder att det är kvinnorna som har hårdast press på sig, eller känner hårdast press på sig. Ett arbete, ett arbete till när man kommer hem, barn, familj och allt som ska få vardagen att gå ihop.

Jag har tagit upp i motioner och i andra sammanhang något som jag kallar livsbalans. Du måste känna att du har balans i vardagen och hinner med allt du vill eller känner att du måste göra.
Arbetslivet måste ses över. DU ska ha rätt att arbeta så mycket och så lite som du vill under olika perioder i livet. Åttatimmrasdagen och 40-timmarsveckan har "tjänat oss väl" men har passerat bäst före datum för länge sedan.. Efter skolan vill alla ha ett jobb och har inget emot att jobba mycket. Bra. När du bildar familj vill du kunna minska arbetstiden och ägna mer tid åt familjen Bra.

 I "medelåldern" både vill och kan du jobba mycket igen. Bra 
På ålderns höst vill du gå ner lite, men inte tappa kontakten helt. Bra. Vid ännu äldre vill du kanske göra något annat, men i alla fall något.Bra
Kanske kan vi byta jobb. Ungdomen som kommer ut från skolan eller universitetet kan kanske gå in på ett jobb som någon har, men som just bildat familj och vill minska ner. Lite mer av flexibel arbetsmarknad kanske. Och vi kan jobba mer hemma, eller i närheten av bostaden, någon dag i veckan, eller...
Detta skrivet direkt från ryggmärgen på några minuter "utan manus", men då brukar tankarna bli mer egna . Nu blir det Mälardalsrådet  om Innovation och infrastruktur - EU:s roll i den storrregionala utvecklingen. Åker iväg som vanligt alltså....

Inga kommentarer: