Kd äventyrar Allianssamarbetet skriver Amanda Björkman på dn.se/debatt i dag. Jag ser framför mig att det kommer fler blocköverskridande överenskommelser.
I det läge Sverige och EU är i i dag med en ökad säkerhetsrisk är de inte fel att också skapa  breda uppgörelser mellan partierna eftersom det handlar om internationella frågor. Flyktingkrisen ökar bar osäkerheten och också den är i grunden en internationell fråga.

Kd:s självspel i Sverige underlättar inte samarbetet i Alliansen.
Ett svar är naturligtvis att en nyvald partiledare som startar på 3-3,5 procent har ett förstahandsmål att stärka det egna partiet - samarbete kommer sedan.
Men ett litet parti måste alltid samarbeta för att få igenom saker. Just nu litar ingen på Kd, varken i Alliansen eller i regeringen.

Allians och blockpolitik är inget självändamål. Det är alltid det största partiet som vinner i Alliansen, alltså moderaterna. Blockpolitiken låser inne.
Jag välkomnar fler blocköverskridande uppgörelser som i flyktingpolitiken. Försvars- och säkerhetspolitiken är naturligt, liksom gärna klimatpolitiken som nu närmar sig ett avgörande i Paris.

Det är krigen vi måste stoppa för att minska flyktingströmmarna.
Det är därför bra, det möte som nu pågår i Wien med USA, EU, FN och nu också Iran som vill ställa krav på Syrien att förhandla, och då främst krav på Assad. Jag anser han måste bort, men varje land måste ju självständigt välja sin regering och det är ett sådant val i Syrien förhandlingarna nu också handlar om. Bra.
För övrigt blev vi efter en god middag bjudna av Stoffe och Linda på Södra Teaterns härliga musikföreställning med Jack Vreeswijks orkester med lite återträff från "min släkting" som Jack sa.