Tänk som européer
skriver DN och argumenterar för att Sverige skall ansluta sig till euron. Ännu svårare blir det att förstå frågan från DN "Med vilken rätt står vi utanför". Med den fulla rätt som varje självständig stad har att själv besluta i för riket avgörande frågor i riksdag och regering. DN:s insinuation antyder att vi inte skulle ha någon rätt att stå utanför, vilket är ganska sensationellt. Har DN redan accepterrat EU-staten?
Och skall centerns opinionssiffror sjunka ännu mer?
Och vad händer med centerpartiet som var ledande i kampen mot EMU under folkomröstningen 2003. Har vi inte tappat tillräckligt många av våra "gamla" centerpartister? Som inte längre känner igen partiet...Och vad skulle det vara för övergripande solidaritetstanke att inte ta hänsyn till svenska medborgares intressen i eurofrågan?
Mer av berättelser, beröring och betoning
och mindre av siffror, procentsatser och antal uppfyllda vallöften. Eller kanske ännu bättre både och. Centerpartiet och Alliansen måste bli bättre på att berätta om varför. Precis så som journalisterna berättat om baksidan av sjukförsäkringsreformen måste vi ta fram enskilda människor som berättar om framsidan. Det är bättre med ett kort uttalande som berör människors känslor än ett långt siffer och procent svar. Centern och regeringen måste betona mer vad som är bra, gjorts bättre och som kommer att bli ännu bättre.
För centern handlar det om folkrörelsen, interndemokratin, årliga stämmor och att lyssna på varandra...
För övrigt skall vi ha julgransplundring med Emma, Hanna och Sara om en liten stund med fiskdamm och sista tallriken julgröt...
lördag 16 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag sympatiserade med Centerpartiet fram till och med Olof Johanssons avgång. Problemet är ju att Maud, Federley och andra i partitoppen har förvandlat det gamla mittenpartiet till ett högerradikalt nyliberalt parti.
Det är möjligt att det lockar yngre väljare som aldrig upplevt centerpartiet. Men det är inte ärligt mot gamla kärnväljare. Framför allt är det inte ärligt att ni fortfarande kallar er CENTERparttiet. Vad i er politik är mittenpolitik? Ni har ju lagt er till höger om Moderaterna i ekonomiska frågor och Federley har Margaret Thatcher som ikon.
Partiet är ju omstöpt till oigennkännelighet.
Vi genuina mittenmänniskor som vill värna välfärdssamhället, har socialt patos med utsatta grupper och människor, vill ha en äkta grön och ekohumanistisk profil, levande landsbygd, decentraliserig, social rättvisa, är mot kärnkraft samt vill värna kulturarvet - hur skulle vi kunna känna oss hemma i ett nyliberalt högerparti?
Nyliberalismen har inget som helst folkligt stöd. De flesta människor vill inte ha radikal vänster- eller högerpolitik.
Om nuvarande "Center"parti vore hederligt, så hade ny bytt namn till Högerpartiet eller kanske Marknadsliberalerna. För det finns inte ett uns av center eller mitten i er politik.
Kanske är det bra för Centerpartiet om det åker ur regeringen efter nästa val. Då kanske de genuina mittenkrafterna kan omgruppera och ta över partiet igen. Om det inte blir så och nyliberalerna klänger sig fast kanske ett nytt mittenparti uppstår som en motreaktion. Man kan ju få hoppas i alla fall.
Jag är alltså inte förvånad över opionionsläget.
Utglesningen av riksstämmorna, passar inte det rätt bra ihop med "högerradikalt parti"? Hade en sådan avdemokratisering alls varit möjlig i det som förut kallades Centerrörelsen?
Skicka en kommentar